Knä
Knäbesvär är vanligt. För att återfå rörligheten och minska smärtan är det viktigt att få rätt diagnos och kunna påbörja behandling och rehabilitering.
Knäsmärta - akut
Besvär som kommit plötsligt, ex. idrottsskada
Vid plötsligt insättande smärtor i knät genomförs en undersökning av knäts strukturer såsom ledband och menisker. Ifall knät är mycket ömt kan en andra undersökning utföras ca 14 dagar efter skadan för att ställa diagnos. Det kan också behövas en snabb röntgen av ett akut skadat knä, främst för att utesluta skelettskada. Om kirurgi är indicerat skickas i de flesta fall en remiss till Blekingesjukhuset. Det är också viktigt att komma igång med att stärka knäts stabilitet och strukturer, genom aktiv träning under handledning av t.ex. fysioterapeut.
Knäsmärta - kronisk
Besvär som du haft en längre tid
Vid långvariga smärtor och problem i knät genomförs en undersökning av knäts strukturer och rörelseomfång. Ofta kan diagnosen sättas på basen av sjukhistorien i kombination med den kliniska undersökningen, i ett fåtal fall behövs röntgen. Artros är en vanlig diagnos som kan begränsa rörligheten, dock finns nu väl upparbetade och dokumenterade träningsprogram och artrosskola som gör att de flesta med artros aldrig behöver opereras.
Några inflammationstillstånd bör också behandlas med kortisoninjektion, vilket utförs på mottagningen. Om kirurgi är indicerat skickas i de flesta fall en remiss till Blekingesjukhuset.
_JPG.jpg)
Låsningar
Ett mekaniskt hinder inuti knäet
Med låsning i knät menas oftast att knät fastnar i ett läge och inte kan sträckas fullt ut. Det kan bero på exempelvis artros, meniskskada eller fri kropp i knäleden. Vid låsningar är en undersökning av ortoped rekommenderat inom kort tid, för att inte knät skall ta ytterligare skada.
Ibland kan låsningen hävas mekaniskt under lokalbedövning i knät.
Ofta går det att träna sig frisk, men ibland krävs det ortopedisk kirurgi efter en röntgenundersökning på Blekingesjukhuset.
Återbesök